Om Algutsboda Hembygdsförening

Algutsboda Hembygdsförening bildades 1926 och hade redan första året 60 medlemmar. Idag, nästan 100 år senare, har föreningen cirka 400 medlemmar. För att sprida information om vår verksamhet finns vi även på Facebook. En annan informationskälla är våra nyhetsbrev som kommer ut varje månad (se mer om föreningens historia under denna flik).

Hembygdsparken

Algutsboda hembygdspark anlades bakom den dåvarande kyrkskolan och kyrkan i Algutsboda, med början 1956. Under de följande åren planerades området av frivilliga hembygdsentusiaster och den gamla Stekaremålastugan, ett kaptensboställe från indelningsverkets dagar, flyttades till platsen.

År 1966 invigdes hembygdsparken av dåvarande landshövdingen i Kronobergs län, Gunnar Helén. Hembygdsparken har sedan dess byggts ut och äldre byggnader har flyttats dit. I dag finns där sammanlagt tio byggnader.

Den senaste byggnaden, Nybygget, uppfördes under 2004 och invigdes 2005. Det är en nyuppförd, specialritad enplansbyggnad som har designats för att smälta in i den känsliga miljön och som inrymmer, kök, samlingssal, utställningssal och toaletter, samt kontor och förråd.

Hembygdsparken är i dag en liten oas där alla är välkomna att sitta ner en stund och njuta av den rofyllda miljön. Under sommaren finns det dessutom möjligheter att avnjuta kaffe och våfflor som kan köpas i Nybygget.

Våra byggnader

Logotyp - Säker Föreningsgård Certifikat

Vi är certifierade som en Säker föreningsgård 2024-2026. Det innebär att vi utbildat oss inom riskmedvetenhet och skadeförebyggande arbete för att öka säkerheten i och för vår föreningsgård. Föreningens styrelse har också intygat att åtgärder vidtagits som gör föreningen till en ”Säker föreningsgård”.

Läs mer om certifieringen här Sakerforeningsgard.se.

Styrelse

Styrelse, Algutsboda Hembygdsförening 2023
Fr.v. Per Sandell, Vivi-Ann Ekström, Ulf Johansson, Gunilla Karlsson, Maja-Stina Johansson Wang, Kurt Lindblom, Mac Hellborg, Britt-Marie Elgevi, Marianne Henningsson.
Namn Post
Maja-Stina Johansson Wang Ordförande
Ulf Johansson Ledamot/Kassör
Marianne Henningsson Ledamot/Vice ordförande
Kurt Lindblom Ledamot/Sekreterare
Vivi-Ann Ekström Ledamot
Mac Hellborg Ledamot
Gunilla Karlsson Ledamot/Vice sekreterare
Per Sandell Ledamot
Britt-Marie Elgevi Ledamot
Conny Johansson Suppleant
Åsa Cederholm Suppleant
Lotta Lejon Stenberg Suppleant
Eva Kraemer Karlsson Suppleant
Anna Haeggman Dahlgren Revisor
Birger Gustafsson Revisor
Lars Magnusson Revisor
Anna Jonasson Karlsson Revisorsuppleant
Mattias Kronborg Revisorsuppleant
Jan Karlsson Valberedning
Ann-Christine Johansson Valberedning
Nicke Grozdanovski Valberedning

Bli medlem!

Vill du bli medlem i Algutsboda Hembygdsförening är du välkommen att kontakta någon i styrelsen. Du kan också nå oss på telefon 076-317 80 15, 070-619 88 00 eller via vår e-post info@algutsbodahembygdsforening.se.

Medlemskapet kostar 125 kronor per år för vuxen och 20 kronor per år för ungdom under 18 år. Medlemskap för seniorer över 80 år är kostnadsfritt.

Wibergs Oxhage – Skogens Skyltfönster

Algutsboda Hembygdsförening, Wibergs OxhageWibergs Oxhage ligger i Bökevara, längs med vägen Broakulla – Skruv. Här finns en vandringsled som är cirka 1,5 kilometer lång.

I ett cirka två hektar stort hägn har vi tagit bort barrskogen och förstärkt lövbeståndet genom att plantera bok, ek och lind. Tanken är att samla traktens inhemska lövträd där. Marken är ett så kallat grönstensområde, det vill säga mycket näringsrik, idealiskt för lövskog. En stor mångfald av både örter och träd har utvecklats.

Många olika trädslag

Hittills kan vi räkna 21 olika trädslag. Alla utom vanlig bok har föryngrat sig själv. Byanamnet Bökevara är det gamla namnet för bok. I hägnet kan avenbok återigen föryngras och utvecklas fritt. Avenbok och vanlig bok är två olika trädslag. Under 2018 satte vi i samarbete med ”Skogen i skolan” upp skyltar som utförligt beskriver de olika trädslagen.

Längs med vandringsleden finns också mindre hägn där man kan jämföra hur träd och växter påverkas av betestrycket från våra hjortdjur.

Här finns också rastplatser och viloställen om man skulle bli trött under vandringen. Våra svenska skogar är mycket mer än en råvarubas för skogsindustrin. I årtusenden har skogens föränderlighet skapat förutsättningar för de mest skiftande former av liv. Människan har tidigare levt i samklang med naturen, men har under de senaste århundradena exploaterat och förändrat skogen.

I dag är merparten av våra skogar inriktade på rationellt skogsbruk för så hög virkesproduktion som möjligt. Mångfalden har därmed påverkats med följd att många arter av växter och djur försvunnit eller håller på att försvinna. Under senare år har vi dock börjat förstå detta och börjat tänka om.

Skyltade vägar och stigar

Algutsboda Hembygdsförening visar på ett område av 21 hektar ett tvärsnitt av en småländsk skog från åker, ängsmark och lövhagar till vanliga barrskogsföryngringar och ett stycke helt orörd skog där du kanske får se trollen eller skogsrået. Men var lugn, du går inte vilse, alla vägar och stigar är väl skyltade och försedda med information om historia, geologi, vilt, fågelliv och skogsbruk. Tanken är att visa ett sätt att förena skogsbruk med stor naturhänsyn. Därmed inte sagt att det här sättet är det enda rätta eftersom förhållandena varierar väldigt mycket från plats till plats.

Periodvis finns det betande kossor på en del av området vid infarten till fastigheten. Det finns färistar för att underlätta passage genom den här delen.

Välkomna!

Historik

Algutsboda HembygdsföreningFöreningen bildades den 3 januari 1926 i Bodaskog hos C G Carlqvist. Den förste ordföranden blev legenden inom hembygdsrörelsen, Arvid Holmström. Redan första året anslöt sig ett 60-tal medlemmar till den nya föreningen som fortsatte att öka år efter år. Verksamheten var framförallt föredrag om hembygden samt anordnande av sommarfester. Den festplats man då hade till förfogande var Överäng en vacker löväng på fastigheten Bodaskog där man byggde en dansbana. Festerna var välbesökta och hölls som regel under två dagar, lördag och söndag där lördagskvällen var ungdomens stora danskväll medan söndagen ägnades åt föredrag och lugnare familjefester. Arvid Holmström var en framsynt företrädare för föreningen och han samlade in en mängd föremål från äldre tider till ett hembygdsmuseum. Problemet var att man inte hade någonstans att härbärgera dessa samlingar utan föremålen lagrades första tiden i en gammal hölada.

1930 flyttades skolverksamheten till den nybyggda skolan i Eriksmåla. Den nystartade föreningen fick köpa den gamla skolan i Persmo och fick på så sätt sin första egna samlingslokal för sina samlingar och styrelsemöten. Efter ett intensivt uppbyggnadsskede mattades föreningens verksamhet av under några år på 1930- och 1940-talet, först efter andra världskrigets slut började föreningen på nytt få luft under vingarna och medlemsantalet har sedan dess fortsatt att öka. I dag har föreningen runt 500 medlemmar. Under flera år diskuterades möjligheten att uppföra en hembygdsgård och flera olika platser undersöktes och förkastades. Trots en långdragen process hade dock föreningen bra kontakter med Algutsboda kommun som år 1953 köpte det gamla kronobostället i Stekaremåla och skänkte det till föreningen. Byggnaden var vid det här tillfället i bedrövligt skick och då man inte kunde enas om någon lämplig plats plockades huset ner och lagrades i avvaktan på framtida möjligheter.

Algutsboda Hembygdsförening äger 16 byggnader

Avgörandet kom först 1957 då Algutsboda kommun på nytt grep in och erbjöd föreningen en del av kyrkskolans tomt i Algutsboda, samtidigt som man kom överens med Algutsboda församling om att få disponera marken bredvid skoltomten och som skulle bli dagens hembygdspark. Arbetet med parken blev klart 1966 och senare det året hölls invigningen. Byggnadsbeståndet har därefter fortsatt att öka och i dag äger föreningen 16 byggnader. Samlingar av föremål har sedan starten fortsatt att öka genom en mängd gåvor till föreningen. Idag har vi en fantastiskt fin hembygdspark med cirka 3 500 föremål. År 2000 förvärvade föreningen marken i hembygdsparken samt fotbollsplanen och ett markområde söder om denna. Under de senaste åren har en förbättring av kök och hygienutrymmen i hembygdsparken stått högt på önskelistan och när sedan föreningen fick det osannolika arvet efter Henry och Astrid Wiberg kunde dessa önskemål förverkligas.

Ett ritningsunderlag till ny utställningsbyggnad togs fram av styrelsen i samarbete med Kärnhus i Tranås och dess arkitekt, Bo Andersson. Han hade ett mycket lyhört sätt och stor kunskap om byggande i känsliga miljöer. Bo Andersson ritade utställningsbyggnaden tillsammans med styrelsen. Resultatet har blivit en väl fungerande byggnad med de primära utrymmen som föreningen så länge saknat i form av kök, serveringslokal, toaletter, kontor och utställningshall. Byggnaden som fått namnet ”Nybygget” stod klar i oktober 2004.