Våra byggnader

Hembygdsmuseet
Är ursprungligen den gamla gymnastiksalen som tillhörde kyrkskolan i Algutsboda. Byggnaden uppfördes under 1920-talet och användes som gymnastiksal fram till 1958 då kyrkskolan lades ned. Här inryms bland annat olika hantverksmiljöer från "Hantverksgatan" mellan Eriksmåla och Broakulla. På övervåningen finns "Västanvind" med en unik samling av textilier från olika tidsepoker. Byggnaden flyttades till sin nuvarande plats 1958.
Hembygdsmuseet



Ladugård
Knuttimrad torparladugård från Östra Stamphult, bestående av fähus, lada och loge. Flyttades till hembygdsparken 1969.
Ladugård



Lantbruksmuseet
Uppfördes som museeiebyggnad 1977. Här inryms en mängd jordbruksinventarier men också vagnar, slädar och cyklar från tidigare epoker.
Lantbruksmuseet



Linbasta
Linbasta för torkning av lin. Byggnaden har tidigare stått i Algutsbodaö och flyttades till hembygdsparken 1967.



Nybygget
Utställningsbyggnad som specialritats för att passa in i den känsliga hembygdsmiljön. Här finns serveringslokal med godkänt kök, toaletter och förråd samt ett stor utställningsrum. Byggnaden uppfördes 2004.
Nybygget



Oxeltorpet
Oxeltorpet som är beläget ca 150 m norr om Persmo gamla skola, mellan rv. 28 och den gamla "Kungsvägen" hette ursprungligen Erlandshult och uppfördes på 1830-talet. Torpet var bebott under knappt ett sekel, fram till något av de första årtionden på 1900-talet, varefter stugan revs. Algutsboda hembygdsförening förvärvade senare tomten och soldattorpet i Ålgärdehult flyttades omkring 1930 till platsen och uppfördes på den gamla stengrunden. Byggnaden blev dock aldrig färdigställd utan arrenderades i stället ut och först i början på 1960-talet återfick hembygdsföreningen torpet och detta inreddes till den standard som finns i dag med el och vatten. Under den tid som torpet var utarrenderat hade också namnet ändrats till Oxeltorpet. Oxeltorpet kan under vissa omständigheter hyras för kortare semestervistelse.

Oxeltorpet visas efter överenskommelse.
Telefon: 0471-410 94, 410 24, 334 10.


Oxeltorpet



Persmo skolmuseum
Persmo gamla skola ligger ca 3 km norr om Eriksmåla invid rv 28 och den gamla "Kungsvägen" . Skolan uppfördes 1879 som folkskola i Eriksmåla skolrote och omfattade från början en enda lektionssal. 1891 byggdes två rum till på den östra gaveln där en lärarbostad inreddes. Skolbyggnaden användes fram till 1929 då man flyttade till den nybyggda skolan i Eriksmåla samhälle. Året därpå, 1930 inköpte hembygdsföreningen den gamla skolan och fick då sin första egentliga samlingslokal. Skolan fungerade sedan som sådan fram till den nya hembygdsparken i Algutsboda anlades. Byggnaden är i dag inredd med bänkar och skolinventarier som en tidstypisk skola från början av 1900-talet.

Skolmuseet visas efter överenskommelse.
Telefon: 0471-410 94, 410 24, 334 10.

Persmo skolmuseum



Stekaremålastugan
Stekaremålastugan är ett f.d. militärboställe som tidigare låg i byn Stekaremåla. Byggnaden har sedan början av 1700-talet varit löneboställe för befälspersoner inom Växjö kompani av Smålands kavalleriregemente. Det var från början ett korpralsboställe men har sedan dess byggts till för att passa högre befälspersoner och är i sin nuvarande utformning ett kaptensboställe. Byggnaden flyttades till hembygdsgården 1957. I storstugan spelades den berömda nattvardsscenen i Vilhelm Mobergs Utvandrarna in.
Stekaremålastugan



Trollagärdestugan
Backstugan "Sandåsen" har varit belägen på en åsrygg nära gamla landsvägen i Trollagärde där den uppfördes under 1830-talet. Byggnaden som är en enkelstuga med ett rum och kök har tidvis varit bebodd av två familjer och som mest har nio personer haft sin bostad i den lilla stugan. Flyttades till hembygdsgården 1971.
Trollagärdestugan



Wibergsgården i Bökevara
Wibergsgården är en jordbruksfastighet på drygt 70 ha i byn Bökevara, Algutsboda socken. Den största delen av arealen utgörs i dag av skogsmark. På fastigheten finns lämningar efter tidigare verksamhet varav kan nämnas tre högar med slaggvarp. Trakten är rik på myrmalm som tillvaratogs i vattendrag och sumpmarker och därefter smältes till järn. De restprodukter som uppstod vid järnframställningen kallades också sinnerskutor och samlades i större eller mindre slagghögar kallade slaggvarp. På fastigheten lär det också finnas en kolerakyrkogård som tillkom i samband med en koleraepidemi under början av 1700-talet.

Gården har en för bygden ståtlig mangårdsbyggnad som uppfördes under slutet av 1870-talet av Thomas Wiberg. Byggnaden står liksom ladugården på en pampig grund av huggen sten. Det har berättats att virket till byggnaden hämtats från byn Möcklehult i Lenhovda socken och körts med häst och vagn till Bökevara för att man skulle få bästa möjliga kvalitet på timmer till husbygget.

Under åren har byggnadens standard varit densamma med vedeldad kokspis och rörspisar som enda uppvärmningskälla. Toalett saknades men vatten fanns indraget till köket. Gården har genom åren gått i arv inom släkten och ägarna var syskonen Astrid och Henry Wiberg. Astrid avled år 2000, 85 år gammal och brodern Henry året därpå, 86 år. Under hela sin levnad bodde Henry och Astrid på fädernesgården som de drev med mjölkkor, ungdjur och de grödor som var brukligt för tiden. Bägge var ogifta och saknade barn.

När Henry avlidit i januari 2001 visade det sig att han donerat samtliga sina tillgångar till Algutsboda Hembygdsförening, däribland också denna fastighet. Hembygdsföreningen har under senare år dragit fram avloppsanläggning till huset och renoverat den gamla förstugan samt inrett denna med toalett och dusch samt elvärme. Tankar finns på att, genom samarbete med högskolor och universitet, erbjuda möjlighet till studenter att bo på gården under delar av sin utbildningstid för att kunna göra fältstudier eller studentarbeten.
Wibergsgården i Bökevara



Ängahus
Ängahus eller ängalada uppfört i rundtimmer har tidigare stått i Tomeshult. Flyttades till hembygdsgården 1969.

| Antal besök: | algutsboda.hembygdsforening@gmail.com | Producerad av Webbochform.se